2 månader, 60 dagar, 860 mil bort. Så långt och länge kommer min bror befinna sig från 19 December. Har kanske just nu insett att jag kommer sakna honom massvis. Jag som så länge har varit less honom, blir nu fri om man kan kalla det de. Men det är inget jag hurrar över. Blir tugnt att inte se en person som stått vid ens sida i hela sitt liv under ändå en så pass lång perjod. Jag kommer sakna honom. Jag kommer även vara orolig, allt kan hända och jag kan inte gör något.

Julafton kommer kännas tom, det är då vi gör små rackartyg mot varandra och sedan kramas om för en finfin julklapp vi fått av varandra. Fast jag varit så arg och ledsen och allt vad man kan vara på dig, fast vi bråkat, skrikit och gråtit för varandra så vill jag inte att du ska fara. samtidigt som jag vill att du ska fara för jag vet att jag skulle gjort exakt samma sak, en sån otroligt rolig sak, så ja peppar dig att fara. Lova mig bara att du kommer hem oskadd!