en tanke som kommer och går

Just nu har mitt tagg försvunnit helt och hållet. Blev helt stum, jag hatar denna tanke. På mina när och kära, som inte finns. Att jag aldrig fick säga hejdå, och ge ett sista farväl till två så nära personer. Får också ångest när det känns som jag aldrig är på gravarna deras. Men i tanken är jag med dom, så de får räknas♥
rest in
peace

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0